Bobo forever




Jag kan inte förstå att något kan ta över så mycket som kärlek. Känslan av hans varma kropp mot min får bokstavligt tid och rum att försvinna. Jag hör om folk som når en viss botten i sin kärlek, en grund som är säker och trygg att stå på, kanske kittlar det inte lika mycket i magen som i fallet ner. Men de står där med fotfästet på marken, tryggt och säkert.

Men jag, jag slutar inte falla. Jag bara faller genom ett bottenlöst tidsrum där det susar så fort och kittlar så mycket i magen att jag ibland förlorar kontrollen över verkligheten. Hur mycket kan man egentligen älska en person och hur förälskad går det att bli innan det tar stopp? Om man inte saknar så man går i sönder hela tiden, då får man bryta ner tiden och försöka överleva en sekund i taget.
 
Och jag som alltid ville vara fri, vill bli fångad nu.


Kommentarer
Postat av: djane

fint hanny fint. I'll help you survive babe:)

2010-08-14 @ 19:42:07
Postat av: djane

fint hanny fint. I'll help you survive babe:)

2010-08-14 @ 19:44:59
Postat av: Shirin

Tack sa mycket! :D

2010-08-14 @ 22:42:58
URL: http://shirinjasmin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0