Hanny

Idag hände det mig, det taskigaste jag tycker man kan göra mot en annan människa.

Någon som bär på ilska orelaterad till den andra personen och tvångsmatar den med hennes vrede. Att ta sig friheten att släppa den från hennes axlar ner på mina, så vulgärt och själviskt att förstöra min dag. Livet är så kort och en dag som förstörs av någon annans själviska elakheter är så fruktansvärt på tok för mycket, vi är inte bara expediter, kassörskor, telefonförsäljare. Vi är människor med liv, hem och ett ömt hjärta.

Du rusar rakt in i vårat vardagsrum och förföljer oss genom sömnen. Jag får ilningar i ryggrader över folk som inte möter kassörskans blick på Netto och säger tack, eller ens nickar. Eller inte ha respekten att säga Nej tack, till telefonförsäljaren som oftast är en 16 årig tjej eller kille som försöker dryga ut veckopengen, utan istället säger dra åt helvete telefonhora. Åsynen samlar sig som cement i mina vener och bildar skam så stor att jag vill eller måste kräkas. Det finns nog med hemskheter på den här planeten, att vissa människor inte har hjärtat och viljan att vara vänlig för att göra alla människors dagar bättre, och inte orka dra på smilgroparna för att man har bråttom för att hämta barnen eller till nästa deadline är bara så..

Nej. Jag finner inga ord. Medmänsklighet kostar inget men ger så mycket.

Det här handlade om ett plagg, en bit textil. Jag undrar hur frustrerad du skulle bli över att inte ha någon skymt av mat, över att komma hem till en innebränd familj eller få din tunga utskuren på grund av din sexuella läggning. Jag undrar hur stora proportioner våran ilska kan få till vår bortskämdhet i detta landet.

Du ger mig en sömnlös natt ikväll.

Jag hoppas du mår mycket bättre nu.