Ponys!



Har boxar fulla med gamla teckningar, foton, hårband och brev från min uppväxt från liten hanny till större hanny som påminner mig om vem man är och var man varit i livet, påminner om känslorna som var alldeles för stora i proportion till tonårskroppen och allt annat som gjorde min vardag suddigt rosa. Den här teckningen gav jag till min kompis som älskade red hot chilipeppers och var lite hårdare i kontrast till min 60-tals älskande själ som bar kinaskor i sammet trots flertal minusgrader och i håret bar jag klämmor i form av moln eller hellokitty och alldeles för mkt glitterspray. Jag kallades kitty-yo och hon jesuscancer, sådärför står det så. Visst är vi söta som my little ponys:)?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0